Långholmens folkhögskola

Likabehandlingsplan 

Långholmens folkhögskola ska vara en arbetsplats där alla, såväl kursdeltagare som personal ska känna sig välkomna, sedda och del av ett sammanhang. Det gör vi genom att ta ansvar för vår gemensamma miljö, bemöta varandra på schyssta sätt och uppmärksamma om något händer som går emot skolans idé och värderingar. Vi är varandras arbetsmiljö.

Var och en som arbetar eller är kursdeltagare på Långholmens folkhögskola ansvarar för sina handlingar och för att likabehandlingsplanen följs samt verkar för ett kreativt och stödjande klimat. Att ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att alla tar sitt ansvar. Det innebär också att bry sig om, att ha mod att fråga och att lägga sig i, utan att kränka. Detta innebär inte bara att bry sig om sig själv, utan även om andra.

  • Alla som arbetar på Långholmens folkhögskola, deltagare såväl som personal, skall bemötas med respekt för sitt människovärde.
  • Alla skall känna sig trygga i skolan och på arbetet.
  • Alla på skolan ska delta i det förebyggande arbetet.
  • Alla på skolan ska känna till innehållet i likabehandlingsplanen och är skyldiga att följa skolans regler.

Huvudman för folkhögskolan är LO-distriktet i Stockholms län. Det innebär att arbetarrörelsens värderingar om alla människors lika värde och rätt ligger till grund för vårt arbete. Skolan har en facklig-politisk profil, med jämställdhet, likabehandling och integration som viktiga frågor.

 Långholmens Folkhögskola vill erbjuda en trygg och trivsam arbetsmiljö. Skolan är en arbetsplats med samma krav och skyldigheter som andra arbetsplatser. På skolan accepterar vi ingen diskriminering och/eller kränkande behandling. Om diskriminering och/eller kränkande behandling ändå uppstår är det skolans ansvar att omedelbart vidta åtgärder för att detta ska upphöra.

Lagstiftning 

(Källa: FSO:s hemsida)

Två lagar är viktiga för skolans likabehandlingsarbete och gäller för folkhögskolan, diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen gäller för folkhögskolor. Det betyder att ingen får diskrimineras på folkhögskolor eller i deras kursverksamhet. Diskriminering får inte heller ske i antagningen till kurser på folkhögskola.
Diskriminering sker när personal på en skola behandlar en kursdeltagare eller sökande till en kurs sämre än andra, och behandlingen har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan). Rektorer, skolledare, lärare, annan skolpersonal, eller andra personer som anordnar eller håller i utbildningar, kan utföra handlingar som kan räknas som diskriminering.
Om rektor eller annan personal trakasserar en kursdeltagare räknas det också som diskriminering. Om en studerande trakasserar en annan, och personal på skolan känner till det, är skolan skyldig att reda ut och åtgärda det som hänt.

Styrelse och rektor är ansvarig

Huvudmannen för utbildningen är ansvarig för att ingen blir diskriminerad. I folkhögskolans fall är styrelsen ytterst ansvarig och rektor är den som ansvarar på plats på skolan. Lärare och annan personal på skolan måste anmäla till rektor om de får veta att det någon blir diskriminerad eller trakasserad. Rektor måste sedan utreda och åtgärda händelserna.

Diskrimineringsförbudet gäller diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna:

1. kön
2. könsidentitet eller könsuttryck
3. etnisk tillhörighet
4. religion eller annan trosuppfattning
5. funktionsnedsättning
6. sexuell läggning
7. ålder

Om du har blivit diskriminerad kan du anmäla det till DO (Diskrimineringsombudsmannen). Du kan också anmäla folkhögskolan om den inte utrett eller åtgärdat trakasserier som du eller någon annan berättat om för personal på folkhögskolan.

Arbetsmiljölagen

Studier på folkhögskola jämställs med arbete i arbetsmiljölagen. Studerande på folkhögskola ska få möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet på skolan.
De studerande ska ha ett eget studerandeskyddsombud som ska få information om aktuella arbetsmiljöfrågor och delta i skyddsronder. Skolan ska se till att studerandeskyddsombudet får utbildning och ledighet som behövs för uppdraget.

Kränkande särbehandling

Oftast kallas mobbning av vuxna för kränkande särbehandling. Till kränkande särbehandling hör mobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier (även sexuella trakasserier). Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer krav på att folkhögskolan ska planera och organisera verksamheten så att kränkande särbehandling förebyggs. Skolan ska snabbt ge stöd och hjälp åt den som utsatts för kränkande särbehandling.

Kränkande handlingar och beteenden kan aldrig accepteras vare sig mellan kursdeltagare eller om någon anställd på skolan är inblandad. Detta ska skolledningen se till att alla känner till.

Förbyggande arbete och åtgärder

Rektor ansvarar för att all personal informeras om likabehandlingsplanen. Under introduktionsdagarna får alla deltagare information om skolans likabehandlingsplan, skriftligt i form av ”Information vid kursstart” samt muntligt av antingen rektor eller kursledare. Likabehandlingsplanen finns i classroom (Aulan), samt på vår hemsida.

Det är skolans ansvar att förebygga att kränkande situationer uppstår, både att deltagare kränker deltagare, att deltagare kränker lärare och vice versa. Detta gör vi på många olika sätt:

  • På Långholmens folkhögskola hälsar vi alltid på varandra när vi möts på skolan.
  • Vi har undervisning i små grupper, vilket gör att läraren har möjlighet att lära känna och uppmärksamma alla deltagare. Detta lägger grunden till ett accepterande klimat.
  • Det finns en öppen dialog om att ta hänsyn till andra och om allas lika värde, både i personliga samtal mellan deltagare och lärare och på skolan som helhet.
  • Vi arbetar medvetet för att hålla en nära och personlig relation mellan deltagare och personal.
  • Vi arbetar med likabehandlingsfrågor (som också är en av skolans profilfrågor), i flera olika ämnen som ingår i våra kurser.
  • DHT följer den psykosociala arbetsmiljön för deltagare och i klasserna.
  • Skolan har en kurator som kan gå in och arbeta med gruppdynamik vid behov.
  • Varje klass har kursråd en gång i veckan där arbetsklimatet i klassen är ett stående inslag.
  • Skolans skolråd arbetar endast med skolövergripande frågor, inte frågor som rör enskilda deltagare, personal eller klasser.
  • En trivselenkät med frågor också om trakasserier och kränkningar genomförs höst- och vårtermin.

 

 

Vad gör jag om jag upplever att jag, eller någon annan blir utsatt

Deltagare som är utsatt för eller som misstänker eller får information om diskriminering och/eller kränkande behandling, tar genast kontakt med någon av personalen på skolan. Personal som misstänker eller får information om diskriminering och/eller kränkande behandling kontaktar rektor eller någon i deltagarhälsoteamet (DHT). Rektor sammankallar till DHT möte där ärendet tas upp. DHT beslutar hur vi går vidare med ärendet. Dokumentation i form av minnesanteckningar förs under hela processen.

Deltagare utsatt av deltagare

Om du som kursdeltagare känner dig utsatt av annan kursdeltagare ska du vända till någon i personalen du har förtroende för. I första hand din kursledare. Kursledare kommer att informera skolledningen och DHT.

Deltagare utsatt av personal

Om du som kursdeltagare känner dig utsatt av någon i personalen ska du vända dig till skolledningen.

Deltagare utsatt av skolledningen

Om du som deltagare känner dig utsatt av skolledningen ska du vända dig till styrelsens ordförande eller studeranderättsliga rådet. (Mer om studeranderättsliga rådet)

Personal utsatt av deltagare

Om du som personal känner sig utsatt av deltagare ska du vända dig till rektor.

Personal utsatt av personal

Om du som personal känner sig utsatt av annan personal ska du vända dig till rektor.

Personal utsatt av skolledningen

Om du som personal känner dig utsatt av skolledningen ska du vända dig till styrelsens ordförande och/eller din fackliga företrädare.

Skolans åtgärder vid incidenter

Det är rektor som ansvarar för att utreda kränkningar och trakasserier på skolan. Om någon upplever sig blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling utreder skolan alltid ärendet. Detta sker genom samtal med skolledning och/eller annan personal såsom lärare eller kurator. Därefter fattas beslut om åtgärder som meddelas de berörda. Utredning och beslut dokumenteras alltid.

Uppföljning och utvärdering av insatserna bör ske löpande och bör anpassas utifrån kränkningens omfattning. De inblandade bör även tillfrågas hur uppföljningen ska se ut. Om kränkningarna inte upphör blir den/de som har kränkt avstängd från skolan. Sådana beslut tas av rektor. Om den som kränker är en anställd på skolan kan det leda till uppsägning. Om kränkningarna kan hänföras till diskrimineringsgrunderna ska anmälas göras till DO.

Konsekvenser som kan komma ifråga

Åtgärdsplan sammanställs av skolledningen. Om den inte följs riskerar man sin plats på skolan. I särskilt allvarliga fall kan avskiljning ske direkt efter utredning utan åtgärdsplan. Kursdeltagaren har då möjlighet att överklaga till skolans styrelse och/eller studeranderättsliga rådet. (Mer information här)

Utvärdering

  • Utvärdering och eventuell revidering av likabehandlingsplanen sker minst en gång per läsår.

Arbetet med DHT-rutin har fortsatt under läsåret. Bland annat har en rutin för uppstartskonferenser och återrapportering av DHT:s arbete till kursledarna implementerats. Trivselenkäter genomfördes höstterminen 2022 och vårterminen 2023 och visade på generellt goda resultat men det fanns också frågor som skolan sedan arbetade vidare med och som utgår grund för innevarande läsårs mål för arbetet med likabehandling på Långholmens folkhögskola. Det gällde bland annat jargong kring kön och sexualitet.

Mål för läsåret 2023/2024

  • Ett deltagarskyddsombud ska tillsättas och en rutin för detta ska skapas.
  • Personalgruppen genomgår gemensam fortbildning om hbtqi-frågor och tar fram plan för hur skolan arbetar vidare pedagogiskt med deltagargruppen.
  • Skolans likabehandlingsarbete förtydligas för deltagare som går distanskurser.

Antagen av styrelsen 2023-09-05